Har varit lite i mammas lägenhet...

Idag har jag varit en stund i mammas lägenhet och plockat lite. Jag har plockat ur skrivbordslådorna, på vardagsrumsbordet. Man hinner liksom inte med så mycket, man fastnar i saker och ting. Det var en del brev från pappa som hon hade sparat. Brev som hon hade fått när hon jobbade på Beckomberga. Då inser ni att det är väldigt längesedan. I början på -60 talet. Inte för att jag läste breven för de var för privata, men det började med, "min älskling" och så. Tänk att hon sparade de breven i alla år, i alla flyttar hängde det med. Likaså som vykort. Gamla bilder, fotografier. Tidningsurklipp från när pappa körde rally. Ett litet reklamblad med bild på pappa där han har en esso keps på sig. Där det står välkommen till macken på slottsvägen 1.

Sedan hittade jag ett bröllopsfoto på mamma och pappa.

Sedan skrev jag ett brev på mammas pc för hon har en skrivare till den som fungerar. Jag skrev ett brev till Akelius/Täbyhus för att säga upp mammas lägenhet. Kändes jättekonstigt. Där satt jag vid min mammas dator och sade upp hennes lägenhet. Jag skrev under brevet och lade det i ett kuvert jag hittade i hennes skrivbordslåda. Kändes helt sjukt.

Visst inser jag ju att mamma inte finns hos oss längre. Men allt är fortfarande så ofattbart. Jag kan fortfarande se henne i lägenheten där hon har bråttom till toaletten när hon vart ute och gått. Hon slängde alltid av sig jackan innanför dörren och sprang in på toaletten. Precis som ett barn. När jag var hos henne ibland så kunde jag få den varmaste kramen jag någonsin fått medans hon sa "Gummtina" Det är väl något på härrdalska. Betyder väl lilla gumman. Det är mycket annat som sitter i. Så fort jag öppnar dörren till lägenheten så tittar jag ner ifall Crazy (katten som gick bort för en massa år sedan) är på väg att springa ut för att välkomna mig.

En liten rolig historia som har med Crazy att göra, var att jag och mamma skulle ut och julhandla. Det hände för ganska många år sedan. Vi var säkert borta i några timmar. När vi kom hem var katten borta. Vi letade överallt. Vart sjutton var hon någonstans? När vi gav upp och tänkte att: "Äh hon kommer väl fram när hon har lust." Då öppnar vi kylskåpet för att lägga in varorna. Då sitter Crazy där. Längst ner och jamar. Hon hoppar ut och mamma säger: "Ja kylskåpet är uppenbarligen inte tätt!." Det var en sådan klockren kommentar!

Innan jag gick tittade jag i skålarna som finns på bokhyllan i vardagsrummet ifall det fanns godis där. Det gör jag alltid. Godiset var slut. Det vet jag ju. Men jag tittade ändå.