Saknar du henne?

Igår pratade jag med pappa. Det var inget speciellt han ville, han ville väl bara prata av sig. Han var orolig för att han hade börjat få alzheimers. Han berättade att han hade, i onsdags, när han var på sjukhuset på ett av sina vanliga veckobesök (de håller koll på hans diabetes),så skulle han betala i p-automaten. Det hade han gjort många gånger förut. Men denna gång försökte han få in mynt i kortläsaren och det brukar ju inte gå så jättebra.
Jag sa då att:"Mamma var ju också lite förvirrad".
Han frågade: "Saknar du henne?" Jag kände direkt en klump i bröstet och jag sa:"Självklart, varje dag saknar jag henne. Jag tänker på henne varje dag."
Pappa sa: "Jag saknar henne också, jättemycket. Jag saknar henne också på lördagar när det är melodikrysset. Då brukade vi talas vid. Vem ska jag ringa nu och snacka skit med?" Jag sa: "Ring syrran. Mamma brukade alltid ringa henne om det var något hon ville ha svar på när det gällde just melodikrysset."
Ja, men hon svarar ju aldrig... sa han då.

Inatt har jag drömt om mamma. Visst gör jag det ofta, men ibland så tror jag att drömmen vill säga något. Som den här.
Jag var på begravning i Lillhärdal, där mamma ligger begravd. En annan skulle begravas. Jag vet inte vem det var. Men det var någon jag kände i alla fall. Den gravplatsen som tillhörde den personen var precis utanför kyrkporten. Närmre än mammas plats

När mamma levde så skämtade vi alltid om, när vi var i Lillhärdal, att hon hade bokat sin plats så nära kyrkporten. Blir mycket spring där.

I alla fall, jag pekade på mammas gravplats och sa: "Där ligger min mamma begravd." Alla gick dit istället och de sade: "Var?"
Jag sa: "Hon har ingen gravsten än, men hon ligger här." Då med ens såg jag mamma ståendes och titta ner på sin plats vid gravstenen bredvid. Hon var ingen vålnad, utan hon var verklig och stod och pratade med andra där. Jag frågade mina syskon som också var med att: "Har jag missat något? Är inte mamma död? Har jag drömt alltihop?" Men mamma var död. Men hon ville ändå vara med oss.
Sedan vaknade jag till. Jag kände en enorm tomhet när jag vaknade upp mitt i natten.

I höst kommer vi i familjen få tillökning. Det är daterat den 21 oktober. Troligtvis kommer jag vara mammaledig ett år igen, som jag var med Moa. Jag har ju sett i min dagbok att när jag var mammaledig med Moa så var jag väl och hälsade på hos mamma säkert 4-5 dagar i veckan då. Det var alltid så roligt att åka/gå dit med Moa. Hela mamma sken verkligen upp när hon fick se Moa. Men nu, som pappa säger... vem ska jag nu prata med?